Sedan snabbt tillbaka till Solna. På Friends Arena är det Grand Prix speedway i kväll. Det ska tydligen komma mycket publik dit. Så får vi hoppas det går bättre för de svenska förarna.
Då ska jag snart iväg på en liten resa till Södertälje för ett besök i AXA Sports Center. Dit kommer inte bara jag utan även Timrå IK för ett möte med hemmalaget Södertälje SK. Jag kommer sitta där med min TIK-tröja och hoppas på vinst för Timrå.
Sedan snabbt tillbaka till Solna. På Friends Arena är det Grand Prix speedway i kväll. Det ska tydligen komma mycket publik dit. Så får vi hoppas det går bättre för de svenska förarna.
0 Comments
Pysen på bilden tittar fundersamt på sin husse. Han tycker det är lite konstigt för husse sägar att här ska städas, här ska lagas mat, här ska det ut och promeneras, här ska det iväg och tränsa. Ja vad gör då husse? Jo sätter sig i fåtöljen och gör inget eller lägger sig på sängen och gör inget. Just nu har husse inte så mycket geist att göra saker och ting. Inte underligt gamle Pysen sitter och ser fundersam ut. Det förlust i första matchen i HockeyAllsvenskan med 4-0 mot Västerås uppe i Timrå. Västerås är ju ett av lagen alla tror ska vara bland topplagen och Timrås lag består så gott som bara juniorer. Så förlusten är inte så konstig och resultatet var rättvist. Det värsta var att Timrå spelade som ett ungt juniorlag. Slarviga passningar och slarvigt försvarsspel. Vi får se hur det går längre fram, men då brukar ju också skadorna komma. Kände mig lite hängig när jag vaknade fastän jag somnade tidigare än vanligt. Lite snuvigt. Var på gångtestet. Syremättnaden var lite lägre än vad den brukar. Gick mina sex minuter som gav sämre resultat än förra gången, 300 meter och detta trots träningen jag hållt på med. Det blev en besvikelse. Sedan blev det resan ned till Hallstavik. Jag kände mig sömnig och matt under färden. Vädret var ypperligt för speedway. Bilkön till Parken kom mycket tidigare än vanligt. Det var kanske inte så konstigt. Vi var mer än 4200 personer där för att se Rospiggarna gå upp i högsta serien i speedwayen. Vi behövde inte bli besvikna. Det tråkiga var att det var inget spännande. Rospiggarna utklassade seriesegrarna Örnarna. Sedan bar det hemmåt och då var jag piggare än när jag åkte dit, men just nu känner jag mig trött och matt igen. I morgon ska jag till sjukgymnasten på Karolinskas PAH-enhet. Det är åter dags för gångtest. Testet sker varje halvår. Samma pina varje gång. Det gäller att gå så långt som möjligt på en bana som är uppmätt i källarvåningen. Golv med plan mark. Det låter väl inte så farligt. Kruxet är att man har bara sex minuter på sig. I början av behandlingen av min sjukdom klarade jag ynkliga 120 meter. Förra gången var jag uppe i en sträcka på 345 meter. Det har hela tiden gått framåt med gåendet framåt. Nu var jag väl vitsig... Jaha och vad hjälper det här när det gäller sjukdomen. Jo ser man det ihop med ultraljud av hjärtat och hur välmåendet är så får man ett mått på hur medicinen fungerar. Så i morgon ska jag dit igen och promenera. Tänkte försöka öka antalet metrar, Tänk om det kunde bli typ 370 meter. Sedan iväg för att titta på speedway. Nu finns det hopp. Ja kanske inte för mig, men för de som är yngre och för de som ännu inte fått PAH. Man har lyckats få sjukdomen att vända på vissa djur som har sjukdomen. Dessutom börjar man komma närmare gåtan varifrån sjukdomen kommer. Fast som alla vet så tar det ju lång tid innan medicin släpps på marknaden. Den ska ju testas på människor och godkännas. Det är en lång bit dit dessutom. I vilket fall som helst så har forskningen nu fått fram nio olika preparat som bromsar sjukdomen. Ser man till mig så har jag nu klarat mig bra i flera år på två av dem. Så det finns mycket kvar för att bromsa sjukdomen på mig också. Varför klaga. Jag har det bra. Mina anhöriga finns inom gångavstånd. En husläkarmottagning som helt förstår mina problem och en PAH-enhet som är helt underbar. Får inte heller glömma min arbetsterapeut, sjukgymnast och dietist. Jag har det bra. Det är till och med en bonus när det gäller sommarvädret. Jo vill du läsa mer om min sjukdom kan du gå in och kolla sajten PAH iFokus. Jag har kört färdtjänst i nästan 40 år och borde vara ganska oberörd av följande berättelse. Matilda, en flicka i Hudiksvall, lever livet med sina hästar. Rider och hela livet leker. Plötsligt vid 11 års ålder började hon bli dålig. Hon hade drabbats av en nervsjukdom, som ger henne konstant smärta. Från början kunde hon men det var svårt att sträcka ut benet. Nu sitter hon i rullstol. Att rida går inte. Trots det så gav hon inte upp. Hon fortsatte sköta sina hästar från rullstolen och började använda sulky till dem. Nu vid 16 års ålder tränar och tävlar hon med dem. Hon har till och med vunnit travlopp. Hästarna betyder otroligt mycket. De lindrar hennes smärta. Hon har en dröm att så småningom bli travtränare för stora hästar och få tävla med dem. Hon har en blogg "Skogrusset - 16 år och rullstolsburen". Hon började bli uppmärksammad i olika media. Nyligen sände TV4 en dokumentär om henne. Ett filmteam följde henne på travbanorna, hemma på gården och på olika läkarbesök. Filmen är 45 minuter lång och är väl värd att titta på. Jag blev väldigt berörd av hennes tåga och styrka. Här har du dokumentären "Matilda". När det gäller motorsport så kanske ni förstått att det är speedway som gäller. Motorljudet, etanoldoften och de spännande omkörningarna. Nu har jag varit och tittat på något helt annat - folkrace. Herre jösses bilarna såg ut att bestå mer av plastic padding än plåt. Det var faktiskt kul att titta på det. Ibland var jag tvungen att skaka på huvudet åt de desperata omkörningsförsöken, som ibland lyckades och som ibland slutade med att bilen hamnade vid sidan om. Det var en helt ny upplevelse under en dag som var mulen, men inte kallt. Konstaterade också att min permobil hade en hel del jeep i sig. Vi kom fram över gräs, klippor, sten och andra ojämnheter. Det såldes väldigt goda hamburgare så man behövde inte ens vara hungrig. Det kommer bilder från dagen i galleriet så snart jag haft tid att Då är man hemkommen efter gårdagens fest med surströmming och som alltid annars denna helg efterföljande gin och rummy. Vi höll till i syrrans kolonistuga. Det blev som vanligt också övernattnig där Härligt väder var det också. God strömming med ett gott tunnbröd. Kan det bli bättre? Gin och rummy kunde vara bättre. Jag slutade sist, men får glädja mig åt att Sverige slog Irland. Självklart var jag tvungen kolla resultatet. Tänk att det med surströmming gin och rummy i syrrans stuga tllsammans med syrran och vår mamma är något vi gör varje år. En helt underbar tradition som jag hoppas få fortsätta många år till. Parken i Hallstavik? Är det en Folkets Park med dans och underhållning? Är det en djurpark? Underhållning är det där och spänning, motorljud och etanoldoft. Parken är en speedwaybana och är Rospiggarnas hemmabana. Jag var där i torsdagskväll och njöt av den härliga stämningen (inga huliganer bara speedwayintresserade) och fina vädret. En bonus var att Rospiggarna vann över Gnistorna från Malmö. Parken har tänkt en hel del på publik med olika funktionshinder. De har en egen läktare utan trappsteg och där har man fin sikt över hela banan. Tack för det Rospiggarna. I en av pausarna var det minispeedway på banan. Småttingar på små speedwayhojar som tävlade ett heat på innerplan. Vem som vann? Sådan far sådan son. Vinnare blev svenska mästaren Andreas Jonssons son. |
BloggenI den här bloggen ska jag försöka skriva lite om vad som händer med katterna, min sjukdom samt en massa annat Arkiv
November 2015
Kategorier |